Föreningshistorik

Historik för Lappmarkens släkt- och bygdeforskare

De första tio åren. Ingalena Marthin berättar hur allt startade

Biblioteket hade en släktforskarhörna i referensbiblioteket med en rullfilmsläsare och en mikrokortläsare. Det här med mikrokort var ganska nytt. Den här hörnan var ofta upptagen av forskare. Vid en kurs på Landsarkivet i Härnösand var det någon som sa att vi skulle bilda en förening. Nåt år senare hade det här mognat lite och i samtal med andra forskare framkom ett intresse för detta, Vi tog hjälp från Släktforskarförbundets skrifter om hur stagdarna skulle se ut. Sen träffade vi folk från andra föreningar och jämförde stadgarna. Så kallade vi till ett möte på biblioteket för att se intresse för en förening fanns.

I april 1991 bildades Lappmarkens släkt-& bygdeforskare för att främja släkt- och bydgeforskning inom Åsele lappmark, därav Lappmarkens, Släkt- & bygdeforskare för att vi är både släkt och bygdeforskare. Första styrelsen bestod av ordförande Ingalena Marthin, kassör Karl B Löfgren, sekreterare Roland Tidström, Lillemor Larsson och Ola Vikström. Medlemsavgiften bestämdes till 100 kr.

Vi var välkomna till biblioteket med våra möten. Redan från första stund fick vi stöd från kommunen med verksamhetsbidrag. Verksamheten har från början bestått av studiecirklar, offentliga föreläsningar, studiebesök m.m. Medlembladet som fick namnet Tjocka släkten kom ut första gången 1992. Det året började också våra studiebesök på SVAR och Forskarcentrum, som på den tiden fanns i tingshuset i Ramsele. Dit har våra terminsavslut förlagts sen dess. Sen 1993 har höstens verksamhet startats med surströmmingsträff någonstans inom Åsele lappmark.

Vi köpte en bärbar mikrokortsläsare som våra medlemmar får låna för en liten summa och till den har vi under åren också köpt in mikrokort för Vilhelmina och angränsade församlingar.

En del av de föreläsningar vi hade var i samarbete med skolan. Föreläsaren var i skolan under dagen och hade en offentlig föreläsning på kvällen. På så sätt delade vi kostnaderna. Egil Johansson besökte oss, Arne Söderström, Ö-viks museum, drog mycket folk. En del av de offentliga tillställningarna har varit mycket populära t.ex. en Lapp-Lisa afton i Frälsningsarméns lokaler, där lokalen blev fylld till sista plats. Vi fick hämta extra stolar och springa och köpa mera fika.

Under 1996 byggdes Folkets Hus och biblioteket om. Vi hade ett sånt samarbete med biblioteket att vi fick använda deras fikarum som föreningslokal på kvällstid. Därmed kunde vi starta de populära onsdagsträffarna, då vi träffades i lokalen på kvällstid och forskade, pratade och utbytte erfarenheter. Biblioteket köpte också in mikrokort för angränsande församlingar efter vårt förslag. Och de uppdaterade sina kortläsare.

Vi ordnade tillsammans med Vilhelmina Museum en emigrantutställning som visades i Folkets Hus nya utställningshall under 2 veckor 1997 med 1400 besökare

Ett annat projekt var utställningen om Bernhard Nords levnad och arbete år 2000 i samarbete med studieförbunden, kommunen och Folkets Hus. 2001 skulle Nils Eriksson, folklivsforskare blivit 100 år. Detta uppmärksammades också i samarbete med studieförbunden och kommunen med en utställning i Folkets hus